Har precis lämnat Julia på dagis, sitter ensam här hemma... Sorgen smyger sig på. Igår 01.25 gick min älskade mormor bort. Igår klockan 09.15 pratade jag med henne i telefon och allting var som vanligt. Klockan 17.45 ringde min mamma och sa att mormor åkte med ambulans in till SÖS medvetslös. Personalen på hennes hem hade hittat henne på golvet i sitt rum.
När mamma hade kommit till Sotckholm och varit hos mormor så kom jag och Fanny dit. Satt vid mormors sida till lite över tio. Allting känns så overkligt, vet inte riktigt vad jag ska skriva. Kanske ska jag inte skriva alls?!
Mormor fick en jättestor hjärnblödning. Jag ber till Gud att hon inte hade ont... När man kom in i rummet så gav hon ljud ifrån sig, jag vet att hon visste att vi var där. 
Jag älskar verklige min mormor, jag säger älskar för hon är frotfarande hos mig. Igår när jag gick och la mig så tänkte jag på alla minnen jag har tillsammans med henne. Hennes lägenhet på Ystadsvägen, alla gånger hon satt barnvakt, alla gånger vi var på Skansen. Frukost i hennes kök, hon gjorde dem godaste ostmackorna jag någonsin ätit. Jag kommer ihåg när vi satte strumpbyxor på huvudet och lekte att vi var kaniner. Minnena är så många och alla härliga. Jag vill att min mormor ska vara här hos mig, jag trode aldrig att jag hon skulle försvinna. Det är ett hål i mitt hjärta och jag vet inte vad jag ska göra med mig själv.
Fanny kommer snart hit och då ska vi åka till mormors hem där hon bodde, prata med personalen och gå igenom hennes rum. Jag vill bara rymma från verkligeheten.