HEM Hon gör mig så stolt
Okej vi skulle ha kalas igår men så blev det inte, lillebror började dagen med att kräkas så det blev till att ställa in!
Vi som hade pratat så mycket om det här kalaset, handlat dagen innan och gjort iordning godispåsar. Självklart förväntade jag mig att ha en sur och arg 5 åring här hemma hela dagen och tanken slog mig för EN ynka sekund att skicka iväg Timothy och Noah för att ha kalaset här hemma i alla fall. Sen kom jag på hur arg jag själv blir på människor som tar syskon till magsjuka barn till dagis osv och tog mitt förnuft till fånga. Julia var så otroligt förstående och sa att vi inte kan ta hem kompisar hit för då kanske dem också blir sjuka, det slår mig igen hur stor hon har blivit och hur stolt hon verkligen gör mig.
Nu har vi varit kräkfria i ett dygn och här hemma ska det idag skrubbas toaletter, bytas handdukar och bytas lakan. Alla ska ta en dusch och sen ska jag faktiskt iväg till jobbet...
Stora tjejen
På onsdag fyller Julia 5 år och det känns som om man blir lika sentimental varje år. Hur har tiden gått så fort och bla bla bla...
Igår fick vi hem brev från BVC där det stod att Julia är välkommen på 5-årskontroll. Superkul tänkte jag tills jag läste längst ner på sidan. Där stod det så trevligt "detta besöke kommer bli det sista inbokade besöket på BVC, vid 6 år tar skolhälsovården över". Har hon verkligen blivit så stor?! Tydligen... Var har jag varit hela tiden då känns det som. Skolhälsovården kommer att ta över...
Igår fick vi hem brev från BVC där det stod att Julia är välkommen på 5-årskontroll. Superkul tänkte jag tills jag läste längst ner på sidan. Där stod det så trevligt "detta besöke kommer bli det sista inbokade besöket på BVC, vid 6 år tar skolhälsovården över". Har hon verkligen blivit så stor?! Tydligen... Var har jag varit hela tiden då känns det som. Skolhälsovården kommer att ta över...
Jag inser hur himla töntig jag låter och jag försöker att fokusera på hur häftigt det är istället. Jag tänker tillbaka på hur underbart det varit att se henne växa till den hon är idag, jag blickar också framåt och tänker hur underbart det kommer bli att få se henne ta andra stora kliv i livet.
Mönster på dagis
På Julias förskola jobbar man med olika projekt och hela våren har man haft projekt "mönster". Det har varit en smått galen period och Julia, enligt fröknarna alla andra barn också, har hittat olika mönster var vi än har gått. Det kan vara allt från möster på stenar till avtryck från skor osv. Idag ska dem avsluta projektet och alla barn ska ha kläder med något möster på, Julia får inviga sin nya kjol och är helt överlycklig!
Jobbar på här hemma
Vi jobbar på här hemma med våra vattkoppor. Julia är väl lite halvt på bättringsvägen även om nätterna är ganska jobbiga. Hon kliar liksom i sömnen så hon sover i våran säng och jag håller henne i händerna. Kanske låter lite överdrivet men jag har läst att dem infekterade utslagen blir superduperjobbiga. Idag har vi varit i hos Michis med familj i Knivsta en sväng och försökt och smitta av oss lite. Låter helt konstigt när man säger det så men vattkoppor är ju någonting som man vill "bli av med" och nu känns som en ganska bra årstid att ha det på. Inte för varmt och inte för kallt liksom..
Innan vi drog iväg fixade vi med garderober här hemma. Har gjort klart dem i hallen så nu blir veckans projekt att gå igenom barnens och fixa varsin till dem. Kommer ta sin lilla tid men ack så bra det kommer bli när det ä färdigt!
Sötnosar som sover middag
Välkommen vattkoppor!
JULIA HAR FÅTT VATTKOPPOR! Dem kom i torsdags... Det har ju gått på dagis sedan i februari, och jag har tyckt det varit ganska otroligt att hon klarat sig så länge, men nu har hon alltså fått det.
Ingen feber men prickar som KLIAR. Hon är otroligt duktig att inte klia dock, försöker hålla henne upptagen hela tiden så att hon inte riktigt tänker på det. Har inte räknat hur många dem är, sitter lite var stans gör dem i alla fall! Där av lite dålig update här inne...
Nu är det väl bara en tidfråga innan Noah får det, jag antar att han kommer pricka in PRECIS när vi ska åka till Italien!
Update
Fyraårskontroll alltså! Snäckan var hur duktig som helst. Kan meddela att hon numera väger hela 15 pannor och är 99 centilång! Jag sa ju att hon växer så det knakar. Hon är i och för sig en nätt tjej men vikten går uppåt och likaså längden så dem var nöjda.
Vi hade med teckning som sagt och BVC-sköterskan var mäkta imponerad av att hon ritar händer med fingrar och allt. Det blev syntest och ögonen fungerar som dem ska, båda två och likaså öronen.
Julia fick räkna också. Hon fick räkna hur många gröna gubbar det satt i båten, blåa osv och det gick galant. Det var med lätta kliv som jag med min nätta prinsessa på ståbräda och dunderklump i vagnen promenerade till korvkiosken i snöstorm. Julia är helt galen i korv med bröd och jag utlovade korv med bröd till lunch om hon skötte sig på BVC och det gjorde hon ju så det var inte som om jag hade något val. När vi kom hem var vi på superhumör alla tre och det har bara fortsatt hela dagen!
Pysslande prinsessa i gosig fleece-jumpsuit (julklapp från USA) när vi kom hem idag!
Det här med att vakna på natten
I två nätter nu har Julia vaknat vid tio och varit jätteledsen. Vet inte varför helt ärligt, inte som om man kan få ett vettigt ord ur henne just då och när man pratar om det på morgonen så kommer hon inte ihåg varför hon var så ledsen. Jag tror jag skyller på växtvärk. Både jag och Timothy hade mycket växtvärk när vi var små och jag kan riktigt komma ihåg hur ont det gör. Det där himla kliet i benen...
Gör i mammahjärtat när lillan är så ledsen!
