HEM Ett stort kliv
Idag är en stor dag, Noah börjar förskola! Som vanligt är jag galet sentimental och tycker det var igår vi kom hem från BB men så är det ju faktiskt inte. Känns som om vi börjar ett nytt kapitel i livet idag. Ett liv med två barn på förskola och jobb för båda. En ny vardag som är lite läskig men samtidigt spännande!
Så var det slut på det roliga
Mammaledigheten lider, tyvärr, mot sitt slut och på måndag börjar Noah på förskola. Sitter här hemma och tycker lite halvt synd om mig själv, fast jag varit hemma med lilleman i TVÅ hela år snart. Jag vet att det är lyx och jag känner mig otroligt lyckligt lottad som har kunnat vara hemma så länge. Trots detta går med en klump i magen och jag vet att han behöver börja på förskola. Han kommer tycka det är hur kul som helst men ack vad jag kommer sakna den här tiden. Nästan så att jag sitter och bölar i skrivande stund... Jag känner mig så otroligt stressad över vad som komma skall, vardag men jobb/plugg jag vet inte vad. Att någon annan ska tillbringa mer tid med mina barn än vad jag själv gör är så otroligt jobbigt! Känner mig självisk som vill vara hemma med dem typ hela deras liv, det går ju liksom inte, men va (ja nu skriver jag det) FAAAN!
tomtenissen är med i projekt
Japp, vår lilla tomtenisse har blivit utvald till ett projekt. Hans sjukdomshistoria, som ni vet, är inte den roligaste och nu har Poppisen valts ut till projekt! Han har helt enkelt fått "en egen" sjuksköterska. Det är något som provats bland vuxna tidigare, varit mycket uppskattat, och nu även testas för barn. I tisdags var vi och träffade "våran sjuksköterska" som kommer fungera som hans kontakt med sjukvården. Vi kan t ex istället för att ringa till Vårdguiden ringa till henne och få råd, kan vara lite lättare då hon känner Noah på ett annat sätt, vet hans bakgrund och kan titta i hans journaler. Hon kommer även boka tider hos olika läkare om det skulle behövas...
Egentligen tror jag inte att det är något speciellt med just Poppisen och det är därför han är utvald, det finns säkert massa andra barn som också har en sån här kontakt. Jag kan dock inte sticka under stol med att det är väldigt passande då vi praktiskt taget har klippkort på Sachsska Barnakut... Lämpligt, lämpligt!
Status
Idag är jag en trött mamma! Poppisen somnade som vanligt vid halv åtta. Vaknade dock klockan åtta av värsta hostatacken och sov sen på mamma, sittandes i soffan med öppen balkongdörr, till tio.
Vi har höjt upp hans säng men känns inte som om det är tillräckligt så det blev till att sova halvsittandes i vagnen brevid mammas säng. Han sov väl ganska bra, fick en till välling men knäppismamman låg ju och lyssnade till varenda andetag och bara väntade på när nästa atack skulle komma och visst kom den.. Precis lagom till att jag äntligen höll på att somna, ni vet när man är i sån där härlig dvala! Bara till att sätta sig upp, ge näsdroppar osv.
Idag hostar han fortfarande men är pigg. Jobbigt att han vill springa runt och röja, då blir liksom hostan värre. Tackar PIXAR för Toy Story, han har suttit stilla med sina dockor i knät nästan hela filmen nu...
Nu är det snart dags att börja med lunch och sen ut på promenad för middagslur i vagnen!
Plättar
Vilket barn älskar inte plättar med hallonsylt, grabben bara slängde i sig! Nu sover lilleman sin middagslur ute balkongen, krupphostan är tillbaka och att vara ute ska tydligen vara det bästa. Vi var inne på SÖS igår och kom hem med lite medicin som han ska få om det blir värre. Stackar lilleman... Han är en riktigt liten kämpe och kan faktiskt sova genom de flesta hostatackerna, mammas och pappas sömn är det värre med.
Dags att ta fram dammsugaren mina vänner, hoppas på en tripp till IKEA efter dagislämning men vi får se hur det blir med det. Mannen ska tydligen iväg på hockey... Skaffa körkort Emelie!
Fredagsmys delux
Nä om man skulle ta och sätta igång med tacosen då... Ska bara sitta ner i två minuter först! Fastnade helt på dagis och pratade med Julias fröken. Noah har ju fått förskoleplats, har jag ju helt glömt och berätta! Den 14/1 2013 börjar den lilla krabaten på Julias dagis. Det är verklgien dags för honom nu. Jag är väl kanske lite orolig då talet inte riktigt har släppt för honom än, jag förstår ju honom men gör andra det? Det släpper säkert när han börjar dagis tänker jag!
Nu har det gått två minuter jag och ska joina barnen i deras dans, sedan lite snyggt glida in i köket och förbereda TACOS! Fredagsmys DELUX..
Uppdaterar
Håller på att uppdatera Noahs nappar här hemma, ut med de gamla och in med de nya!
I början, när Noah var helt färsk, så hade han NUK-nappar. Dem är dock onödigt dyra och jag är superduperglad att han nu tar ESKA istället. Sötare motiv, lättare att få tag på och MYCKET billigare. Nappar har ju en benägenhet att komma bort och jag (virrpannan själv) lyckas tappa bort trots napphållare!
I början, när Noah var helt färsk, så hade han NUK-nappar. Dem är dock onödigt dyra och jag är superduperglad att han nu tar ESKA istället. Sötare motiv, lättare att få tag på och MYCKET billigare. Nappar har ju en benägenhet att komma bort och jag (virrpannan själv) lyckas tappa bort trots napphållare!
Nu ska jag klicka hem lite nya namnnappar, ladda upp inför ny säsong på Öppna Förskolan!
Dopdag
Okej idag är det ett HELT år sedan lilla Poppis döptes. Tänker mig tillbaka och känner mig fortfarande riktigt nöjd med hela grejen...
Tanken var ju att jag idag skulle inhandla present till lillkillen, visste precis vad det skulle vara. Woody och Buzz-figurer från Toy Story. Vi åkte land och rike runt, inte riktigt men Kungens Kurva i alla fall, och letade. Ringde runt gjorde jag också men det gav inget resultat. Det slutade med att han fick en bilderbok med Toy Story och jag kan meddela att han SOVER MED DEN NU! Vägrade somna utan den gjorde han minsan.
Så himla sugit när saker inte går som man har tänkt sig, jag visste ju precis vad jag skulle köpa. Jaja, jag ska sätta mig imorgon och leta runt på nätet, dem kan ju liksom inte vara slut i hela världen.
Nu väntar helt ärlig sängen, helt slut är jag efter löprunda såhär på kvällskvisten. Frågan är bara om det blir till att läsa i boken min eller kolla ett avsnitt av favvoserien.
(Har någon tips om var man kan hitta dessa dockor hör superdupergärna av er, för sjutton tveka INTE!)
Toy Story
Gaahh jag vet att jag skulle bloggat för lääänge sen. Nu kommer det i alla fall...
Här hemma tar vi det lugnt nu på morgonen, kollar lite på film och jag dricker mitt sedvanliga morgonkaffe. Spelas på TVn just nu gör Toy Story, Noahs absoluta favorit. Julia var ju extremt fast vid först Tingeling och sedan Trassel och Noahs grej har blivit Toy Story.
Snart är det ett år sedan han döptes och jag tänkte att han skulle få Woody och Buzz i present då.. Tror sonen kommer bli överlycklig!
Snart är det ett år sedan han döptes och jag tänkte att han skulle få Woody och Buzz i present då.. Tror sonen kommer bli överlycklig!
Stackars liten
Lilla Noah, dunderklumpen vår... Igår gjorde han en, vad som inte såg ut som en dunervurpa, en riktig dunervurpa. Han vaknade som en liten solstråle och var påväg ner från våran säng när storasyster gjorde VÄRSTA ASBALLA konsten på sidan och han totalt glömde att sätta ner fötterna eller nått, detta rusulterade i en total faceplant och lite näsblod. Det var det tänkte jag tills jag upptäckte att hela näsvingen på vänstra sidan var lös. In till SÖS där dem inte kunde sy sånt tydligen och sedan vidare till Karolinska där vi fick sitta och vänta både en och två gånger. Först var det snack om att bara limma, vilket jag tyckte verkade bra och minst smärtsamt för honom. Men när specialisten hade tittat så tyckte han att vi absolut skulle sy för bästa resultat.
Lillen fick läggas in, fastandes för att sedan åka upp till operation och sövas. BLÄÄÄ vad obehagligt det var, såg ut som om han dog och jag bröt totalt ihop såklart. Hur töntig får man känna va liksom tänker ni, jag är nog töntigast av alla. Han sov ett bra tag och jag satt brevid på uppvaket såklart.
Nu mår han i alla fall bra och kör på som vanligt. Det gjorde han redan igår, briljerade med sina dancemoves på kvällskvisten och det såg nästan ut som om det var jag som hade varit sövd.
Det kommer såklart bli ett litet ärr men det är i ett veck så tror inte att det gör så mycket... Gudfar Johnny säger också att tjejer diggar ärr så det kanske tom blir till hans fördel haha!
Alltid påväg..
Okej, jag skrev för inte sååå länge sedan att det verkade som om vår Poppis var ett "sandlådebarn" och jag har kommit fram till att han INTE är det. Det var kanske bara en kort period men nu vill han bara springa runt som en lite smått galen unge och helst, HELST smita från mamma. Det är ju så roligt när man måste springa efter...
Poppis är överallt och ingenstans på samma gång och jag finner det nästan omöjligt att ha en konversation med någon annan förälder i parken för jag måste springa runt hela tiden! Om det inte finns någon annan som måste springa lika mycket som jag, jaja mamma får motion i alla fall!
Känner att den här sommaren kommer bli lite smått galen men så himla underbar på samma gång. Vill få igång min cyckel så jag kan köra barnen i den coola cyckelvagnen som numera finns här hemma. Hmm, projekt för mannen i helgen kanske?!
Noah, matvraket!
Att vår son fullkomligt älskar mat är ingen hemlighet. Han var ju lite svår där i början och vi hade problem med amning och sånt men sen vi började med mat finns det liksom inget stop på killen. Vad man än ställer fram så slukar han det och när hans mat är slut så tittar han antingen med söta små hundvalpsögon eller säger väldigt bestämt att "jag vill också ha det du har..."
Idag på stranden åt Julia en nektarin, den var sådär mogen som de bara är under en kort period på året, det fullkomligt rann saft när man tog en tugga. Noah var snabbt framme och började klättra på Jullan och när jag tog fram en alldeles egen till honom var lyckan gjord! Nois-Gois, vår goa bulle!
Sådär lagom tills 1-årsdagen..
Lagom till 1-årsdagen nu på lördag så lär sig lilleman att stå helt själv. Bara sådär hände det och jag blev helt chockad. Jag vet att det är ganska sent(Julia gick när hon var 10 månader) men jag har fått höra att pojkar är det? Gått runt saker har han gjort ett bra tag men liksom inte vågat släppa taget.. Nu när han väl är över det lilla hindret så har jag en känsla av att det kommer gå som en dans "lära-gåendet"!
Utskrivna
Idag var vi tillbaka på SÖS, har varit på permis nu sen i lördags och haft telefonkontakt med dem på avdleningen.
Kl 11 var vi tillbaka för att träffa läkaren i alla fall och det gick super, vi är numera utskrivna och hemma för gott! (peppar peppar...)
När vi låg inne första gången så togs det ju massa prover och det visade sig att prinsen ÅTERIGEN fått RS-virus. Chansen att man ska få det igen är väldigt liten så man skulle kunna säga att han hade maximal otur. Pratade med min favvo-sköterska om RS-viruset och man kan tydligen inte få samma RS-virus flera gången utan den muterar sig.
Viruset jobbade sig ner i magen och det tillsammans med antibiotikan gjorde att han inte fick behålla någon mat alls men jag kan gladeligen rapportera att han idag har ätit sitt första HELA mål sedan måndag förra veckan! Totalt gick Noah ner 1200 gr så nu väntar enorm påfyllnad av reserverna han hade, dem är ju slut nu skulle man kunna säga. Här blandas mat med både creme fraiche och grädde, i vällingen har vi en klick smör.. Snart kommer han vara gamla Noah igen hoppas vi på, vår alldeles egna dunderklump!
Hela den här resan har varit extremt jobbig och jag har i många stunder kännt mig helt tom. Men som jag brukar säga "ingenting ont som inte har någontin gott med sig.." I den här soppan har jag kommit fram till att det verkligen är sjuksköterska jag vill bli. Känner verkligen att det är dags att ta tag i studierna nu och göra någonting av mig själv.
Parallel universe
Att ha ett sjukt barn känns verkligen som om man är i et parallelt universum. Jag kommer på mig själv att flera gånger fråga mig själv varför inte alla går runt och är ledsna, varför vet inte alla att min lilla pojke är sjuk? Kanske låter som en klycha men det är verkligen precis så jag känner!
När vi fick stanna kvar igår så visste jag inte riktigt var jag skulle ta vägen men kännde samtidigt att om det var någon gång jag var tvungen att vara klar i huvudet och fatta massa beslut så var det nu. Tur att vi hade världens gulligaste sjuksköterska som jag verkligen kände att jag kunde prata med. Vi kom tillsammans fram till att vi skulle vara där till 20 i alla fall, få i honom så mycket som möjligt och när jouren gick på skulle dem komma och titta så skulle vi fatta beslut därifrån sen.
Som tur var va det samma läkare som hade jouren som vi haft hela tiden... Noah var piggare, hade suttit lite på golvet och lekt och druckit nästan 3 flaskor välling. Saken var den att det han fick i sig kom ut lika sabbt. Frågade vad dem kunde göra för honom på sjukhuset som jag inte kunde göra för honom hemma och det var ingenting. Timothy fick komma och hämta oss... Kände dels att jag trodde det skulle vara skönt för Noah att vara hemma, med lite sina leksaker, sin syster och sin pappa. Sen tror jag det var skönt för Timothy också, känna att han fick hjälpa till, gosa med Noah och bara känna att han var närvarande.
Har fått i honom två flaksor välling på natten och en nu på morgonen! Klockan 10 ska vi vara tillbaka på sjukhuset och då får vi se vad dem säger!
One step back
I princip totalt uppgiven, ledsen och trött där har ni mig just nu! Hemma på permis var vi ju och jag kände på mig att allt inte var som det skulle. Det största orosmomentet för mig var att jag inte tyckte han fick i sig tillräckligt och när sjukhuset ringde för checkup tyckte dem precis samma sak. Vivi körde in mig och Noah till SÖS, vi blev omhändertagna av en sköterska..
Temp och ligga på vågen fick prinsen göra. Han hade gått ner mera och jag bryter ihop! Nu ligger vi på vårt gamla rum och jag försöker trycka i Noah välling. Vid 20 ikväll får vi veta om vi måste stanna kvar! Längtar hem till Timothy och Julia extremt mycket men samtidigt är jag så himla osäker!
Vad var det som hände
Jag tror aldrig att jag någonsin har varit så orolig för någon som jag har varit för Noah de senaste dagarna.
Det hela började egentligen för flera dagar sedan med att han fick feber, det är vanligt hos barn och jag blev inte orolig. Vi gav alvedon och det kändes som om han ibland var lite piggare, han åt fortfarande osv.
Sen kom tisdag, fjärde dagen med feber och det var som en helt annan pojke jag hade hemma. Han orkade verkligen inte mer. Jag försökte med frukost, det gick inte ner... Alvedon fick han och han somnade! När fyra timmar hade gått, jag och Julia hade ätit lunch osv, tyckte jag det var dags för honom att vakna, få i honom vätska.
Jag tog upp honom ur sängen och jag fick inte liv i honom. Extrem panik spred sig, jag försökte med allt.. Satte honom upp, tog fram leksak som låter, försökte ge flaska men fick inget svar från honom alls. Han öppnade ögonen någon gång, tittade på mig och blundade sen igen, han gnydde! PANIK PANIK PANIK! Julia satt i köket och åt, ville inte visa henne hur rädd jag var så på med mitt lugna face. Ringde vårdguiden (hade försökt få tag på vårdcentralen utan någon som helst framgång). Fick förklara situationen och dem skickade direkt en ambulans! Hör sirernerna och rätt som det är så står två ambulanssjukvårdare i vår lägenhet. Det är ganska tomt i huvudet om vad som egentligen hände, kommer ihåg att jag ringde Johnny för att någon skulle kunna komma och vara med Julia när vi åkte in.
In i ambulansen med Noah i famnen, han tittade upp någon gång men annars verkligen helt stilla. Tror aldrig jag har haft så hög puls! I ambulansen förklara hon för mig vad som kommer hända. Vi kommer komma till SÖS barnakut med blåljus och det kommer stå massa läkare och vänta på oss. Vi kommer dit och vi möts i dörren av två sjuksystrar tror jag att det var. Dem hjälper oss in i ett akutrum och där står ca 15 personer. Tusen frågor som jag försökte svara på. Noah bara ligger, säger ingenting... Ännu mer panik! Man börjar ta prover, tar temp och till min glädje så protesterar han lite.
Timothy kom dit och vi fick komma in på ett rum, han fick "snabbdropp" eller vad man ska kalla det. För att få i honom mer vätska..
Noah låg verkligen bara, han ville bara ligga på mig och var totalt utslagen. Han fick utslag på armar och ben som man tydligen kan få i samband med hög feber. Timothy var hos oss i någon timme men vi har ju en prinsessa hemma som också måste tas om hand så han åkte hem till henne sen.
För att få koll på hur mycket han fick i sig och för att få ett urinprov fick han ha binda i blöjan. Den skulle kollas varje 15 min och bytas varje 30 min. Tror det tog 3 eller 4 timmar innan han kissade alls.
Vi fick åkta på lungröntgen och han var så duktig. Bilderna visade "något" på högra lungan med det såg inte ut som lunginflamation i alla fall.
Vi fick ligga kvar.. Febern gick inte ner och den natten var nog bland de värsta jag varit med om. Det var strul med droppet i princip hela tiden så det kom och gick människor hela natten.
För en stund på morgonen trodde jag att han var bättre men när termometern visade på 39,7 blev vi depp igen. Proverna som togs visade inte så mycket mer än att han hade en kraftig infektion. Vi fick ligga kvar en natt till och den var lite bättre, febern gick ner och droppet togs bort för att se om han ville få i sig lite på egen hand. Det gick väl sådär men nu är vi alla fall hemma på permis.. Sjukhuset ska ringa nu under förmiddagen och kolla hur det går. Helt ärligt så vet jag faktiskt, har skrivit ner allt han få i sig men jag tycker inte på långa vägar att det är nog. Han har gått ner 1 kg, min lilla dunderklump är inte alls sig själv.
Noah 10 månader
Noah, min lilla goa... Blev hela 10 månader i tisdags! Hipp hipp hurra..
10-månaderskontroll blev det och allt var som det ska. Han väger nu mera 9320 gr och är 70 cm lång!
