HEM Julia sover middag så jag passar på att dela med mig.
Lillan har precis somnat. Julia är snorig och har hostat typ hela natten så ingen av oss har sovit speciellt bra faktiskt, känner på mig att det kommer bli en ganska lång middagslur för hennes del.
Julia är det bästa som någonsin har hänt mig och nu när jag har lite tid över så tänkte jag berätta om hur det gick till när hon kom till världen.
Julia var beräknad att komma den 4 januari men jag gick nästan två veckor över tiden, hon kom den 16 januarit 2008. Barnmorskan jag gick hos under graviditeten hade sagt att om hon inte har kommit innan den 16 skulle jag ringa till BB och få det igångsatt. Det var som om hon kände det på sig.
0500 den 16/1 började värkarna. Dem var inte så kraftiga men jag kände att det defenitivt var på g så jag ringde till SÖS, eftersom värkarna inte var så täta heller så sa dem åt mig att ta två alvedon, en dusch och föröska slappna av. Gick så där ska jag säga er.
0600 åkte Timothy till jobbet men kom hem igen kl 0700 för att hjälpa mig. Vi ringde in till SÖS igen och fick tid för undersökning kl 1200. Timmarna fram till dess var dem längsta jag någonsin hade varit med om.
1200 infann vi oss på SÖS, dem mätte mina värkar och kollade hur mycket jag hade öppnat mig, fjuttig 1 cm bara, så dem skickade hem oss igen. Det ville jag verkligen inte, men fanns inte så mycket att göra åt det.
På vägen hem så stannade vi på McDonalds och köpte lunch, inte som om någon av oss var speciellt pigga på att laga mat när vi kom hem.
Väl hemma så försökte vi sova lite, gick inte så bra för mig men Timothy somnade. Jag tyckte det var bra för jag kände att jag heller hade honom pigg när jag skulle verkligen föda barn än när jag bara hade värkar liksom.
Jag höll ut hemma till 17300 typ, 1740 var vi på Förlossningsavdelningen. Vi fick ett rum och träffade dem som jobbade där.
1825 fick jag ett bad, dem sa att det skulle hjälpa mot smärtan men det tyckte inte jag, det enda jag kunde tänka på var att det var för lite vatten i badkaret och att jag ville upp och gå när jag hade värkar. Jag fick akupungtur när jag låg i badet också, men det var ingen hitt det heller, tyckte bara att nålarna gjorde ont.
1910 börjarde jag med lustgas, det var någonting jag inte ville ha från början men dem övertalade mig att prova i alla fall. Lustgasen blev min bästa vän och jag släppte den inte ur min hand. När man får lustgas så blir man som full skulle man kunna likna det med. Jag hade t ex Chandler i vänner hos mig hela tiden som stod och skrattade åt mig i ett hörn, helt galet.
Jag fick dropp som skulle sätta fart på det hela lite mer och värkarna blev bara kraftigare och kraftigare, dem höjde lustgasen mer och mer.
2254 började krystvärkarna, denna smärta är helt otrolig. Den gör ont, men samtidigt så känndes det skönt för man visste att bebisen verkligen var på väg. Känndes som om jag hade gått med förvärkarna i 100 år så när äntligen krystvärkarna kom så känndes det som en lättnad. Jag kommer ihåg att jag började prata om att jag ville ha mer bedövningen men att dem sa att det var för sent. Kommer ihåg att jag blev väldigt ledsen, jag ville bara bli av med smärtan. Vid ett tillfälle så sa jag att jag inte orkade mer och att dem var tvugna att dra ut barnet, men det gjorde dem inte som tur var. Så himla häftigt att föda fram ett barn själv, och utan bedövning också för den delen.
Jag krystade och krystade, tom när jag inte hade värk för att jag var så trött på det hela.
2332 föddes Julia i vidöppen hjässbjuding och skrek genast.
Allt detta är som bortblåst när man får upp bebisen på magen, det var den härligaste känslan någonsin. Jag kommer inte ihåg när dem sydde ihop mig eller någonting annat i princip, bara Julia som tittade på mig och Timothy brevid mig. Nu var vi verkligen en liten familj, denna lycka går inte att beskriva med ord.
Jag får gå och duscha medans Timothy och barnmorskan gick och badade Julia. När jag kom tillbaka så satt dem två där och väntade på mig med det efterlängtade fikat man får.
0253 så flyttas vi upp till BB. Vi fick tyvär inte familjerum första natten så Timothy var tvungen att åka hem. Jag blev hur ledsen som helst för jag ville inte vara ensam men dem på BB var hur gulliga som helst och tog hand om mig. Timothy kom tillbaka 0700 nästa dag.
Vi stannade på BB i tre dagar, det kändes hur bra som helst. Alla var jättesnälla och vi fick hjälp med allting. Jag tror inte att jag hade orkat åka hem tidigare än så med allt vad det innebär.
Jag hade aldrig klarat det här utan Timothy vid min sida, han var bäst och tog så himla bra hand om mig. Fanny (min syster) och hennes kompis Johanna som satt utanför hela tiden var också urgulliga och jag tror aldrig att jag har sett min egen pappa så stolt som när han kom upp till förlossningen kl 0200 på natten.
Att föda barn är det bästa jag någonsin har gjort! Julia 080116
Lustgasen var min bästa vän!
Julia 080118
Julia 080120, när vi skulle åka hem
Julia är det bästa som någonsin har hänt mig och nu när jag har lite tid över så tänkte jag berätta om hur det gick till när hon kom till världen.
Julia var beräknad att komma den 4 januari men jag gick nästan två veckor över tiden, hon kom den 16 januarit 2008. Barnmorskan jag gick hos under graviditeten hade sagt att om hon inte har kommit innan den 16 skulle jag ringa till BB och få det igångsatt. Det var som om hon kände det på sig.
0500 den 16/1 började värkarna. Dem var inte så kraftiga men jag kände att det defenitivt var på g så jag ringde till SÖS, eftersom värkarna inte var så täta heller så sa dem åt mig att ta två alvedon, en dusch och föröska slappna av. Gick så där ska jag säga er.
0600 åkte Timothy till jobbet men kom hem igen kl 0700 för att hjälpa mig. Vi ringde in till SÖS igen och fick tid för undersökning kl 1200. Timmarna fram till dess var dem längsta jag någonsin hade varit med om.
1200 infann vi oss på SÖS, dem mätte mina värkar och kollade hur mycket jag hade öppnat mig, fjuttig 1 cm bara, så dem skickade hem oss igen. Det ville jag verkligen inte, men fanns inte så mycket att göra åt det.
På vägen hem så stannade vi på McDonalds och köpte lunch, inte som om någon av oss var speciellt pigga på att laga mat när vi kom hem.
Väl hemma så försökte vi sova lite, gick inte så bra för mig men Timothy somnade. Jag tyckte det var bra för jag kände att jag heller hade honom pigg när jag skulle verkligen föda barn än när jag bara hade värkar liksom.
Jag höll ut hemma till 17300 typ, 1740 var vi på Förlossningsavdelningen. Vi fick ett rum och träffade dem som jobbade där.
1825 fick jag ett bad, dem sa att det skulle hjälpa mot smärtan men det tyckte inte jag, det enda jag kunde tänka på var att det var för lite vatten i badkaret och att jag ville upp och gå när jag hade värkar. Jag fick akupungtur när jag låg i badet också, men det var ingen hitt det heller, tyckte bara att nålarna gjorde ont.
1910 börjarde jag med lustgas, det var någonting jag inte ville ha från början men dem övertalade mig att prova i alla fall. Lustgasen blev min bästa vän och jag släppte den inte ur min hand. När man får lustgas så blir man som full skulle man kunna likna det med. Jag hade t ex Chandler i vänner hos mig hela tiden som stod och skrattade åt mig i ett hörn, helt galet.
Jag fick dropp som skulle sätta fart på det hela lite mer och värkarna blev bara kraftigare och kraftigare, dem höjde lustgasen mer och mer.
2254 började krystvärkarna, denna smärta är helt otrolig. Den gör ont, men samtidigt så känndes det skönt för man visste att bebisen verkligen var på väg. Känndes som om jag hade gått med förvärkarna i 100 år så när äntligen krystvärkarna kom så känndes det som en lättnad. Jag kommer ihåg att jag började prata om att jag ville ha mer bedövningen men att dem sa att det var för sent. Kommer ihåg att jag blev väldigt ledsen, jag ville bara bli av med smärtan. Vid ett tillfälle så sa jag att jag inte orkade mer och att dem var tvugna att dra ut barnet, men det gjorde dem inte som tur var. Så himla häftigt att föda fram ett barn själv, och utan bedövning också för den delen.
Jag krystade och krystade, tom när jag inte hade värk för att jag var så trött på det hela.
2332 föddes Julia i vidöppen hjässbjuding och skrek genast.
Allt detta är som bortblåst när man får upp bebisen på magen, det var den härligaste känslan någonsin. Jag kommer inte ihåg när dem sydde ihop mig eller någonting annat i princip, bara Julia som tittade på mig och Timothy brevid mig. Nu var vi verkligen en liten familj, denna lycka går inte att beskriva med ord.
Jag får gå och duscha medans Timothy och barnmorskan gick och badade Julia. När jag kom tillbaka så satt dem två där och väntade på mig med det efterlängtade fikat man får.
0253 så flyttas vi upp till BB. Vi fick tyvär inte familjerum första natten så Timothy var tvungen att åka hem. Jag blev hur ledsen som helst för jag ville inte vara ensam men dem på BB var hur gulliga som helst och tog hand om mig. Timothy kom tillbaka 0700 nästa dag.
Vi stannade på BB i tre dagar, det kändes hur bra som helst. Alla var jättesnälla och vi fick hjälp med allting. Jag tror inte att jag hade orkat åka hem tidigare än så med allt vad det innebär.
Jag hade aldrig klarat det här utan Timothy vid min sida, han var bäst och tog så himla bra hand om mig. Fanny (min syster) och hennes kompis Johanna som satt utanför hela tiden var också urgulliga och jag tror aldrig att jag har sett min egen pappa så stolt som när han kom upp till förlossningen kl 0200 på natten.
Att föda barn är det bästa jag någonsin har gjort! Julia 080116
Lustgasen var min bästa vän!
Julia 080118
Julia 080120, när vi skulle åka hem
Kommentarer
Trackback
