Har varit och lämnat Julia på dagis! Hade tänkt att jag skulle städa här hemma, vika lite tvätt och byta lakan, men Noah ligger och sover på mig så jag vill verkligen inte röra på mig. Han är fortfarande lite slemmig men mycket bättre. Känns som om jag har slappnat av lite också, kanske därför jag har blivit lite förkyld?! Känns som om jag hela tiden under Noahs sjukperiod gick som på nålar.
Mina barn är det bästa som någonsin har hänt mig! Hela tiden dem har varit i magen har jag längtat efter att få ha dem i mina armar. Att ha dem här är helt otroligt underbart men samtidigt är det som att ha en del utav sitt hjärta utanför kroppen. Vad som helst kan hända dem och jag tror man som förälder alltid är orolig för just det. Helst av allt skulle jag vilja ha dem i min närht hela tiden, under min totala uppsikt. Samtidigt så måste man låta sina barn upptäcka världen själva. Det är en balansgång som ibland kan vara supersvår men ack så nödvändig för att alla ska må bra.