Idag var jag hos MVC på koll. Mamma som sov över igår var med och skulle få lyssna på lillebrors hjärta. Vi mätte magen och har nu ett SF mått på 32. Hon tyckte det var stort, låg lite över kurvan så fick hon ville att jag skulle gå på ett extra ultraljud. Jag blev lite rädd faktiskt, tänk om något skulle vara fel! Tänkte att jag skulle få vänta i kanske två veckor på att få tid och då gå och vara orolig hela tiden men vi fick en tid direkt.
Det mättes massa saker på lillebror...

Skallbredd: 73 mm
Bukdiameter: 79 mm
Lårbenslängd: 52 mm

Vikten förväntades vara 1232 g och den beräknades till 1267 g. Alltså 35 g mer än vad han borde men hon sa att det kan bero på att att han svalt fostervatten eller något.

När vi gick därifrån så var jag i alla fall lugn och allting var normalt! Han ligger precis på kurvan så det här ska nog gå bra! Nästa tid blir 14/2! Längtar tills han kommer och tycker det är helt sjukt, samtidigt kanske sunt, att man oroar sig så mycket!

Idag var vi som sagt hos läkaren och kollade vad som är konstigt med kroppen. Doktorn sa att jag har bäckenbottenupplukring. Vet inte vad man jag ska säga om det riktigt faktiskt. Han ville sjukskriva mig men jag vill inte det faktiskt. Ser så "tråkigt" ut att var sjukskriven om man kan säga så. Jag var ju såklart mest orolig för lillebror men doktron sa att han inte lider av det här alls. Jag frågade även om risken att föda förtidigt och liknande men han sa att bäckenbottenupplukring inte har någonting att göra med förtidig förlossning. Eftersom jag gick över så pass mycket med Julia också så trodde han verkligen inte att jag skulle föda förtidigt. (Såklart det är inte är några garantier...) Jag känner mig i alla fall lite lugnare. Jag har ju inte mindre ont men jag är lugn i själen!

Tänk att det är så lite tid kvar, det är helt galet.... Har idag pratat med Vivi lite om namn. Vi tycker ju om Noah är hemma och det lutar verkligen åt det men känner samtidigt att man måste ha lite olika förslag. Tänk om han inte ser ut som en Noah när han kommer ut, jag menar det kan ju hända!
Namn som jag gillar är:

Noah -  stora favoriten, ingen nyhet
Milo -  inte så vanligt och något jag har börjar gilla mer och mer men typ ingen annan som gör
Theo - gulligt namn, T har iof en gammal klasskamrat som heter så (tråkigt?), men det klingar bra med Julia

Vad tycker ni, kom gärna med förslag!


Såhär ser magen och jag ut idag, börjar kännas lite så, magen och jag liksom haha!





Nu ska jag gå ner till dagis snart och hämta prinsessan, jag har saknat henne JÄTTEMYCKET idag!

Igår tog jag ut mig alldeles för mycket och det fick jag sota för idag skulle man kunna tsäga. Ont i bäckenet så jag ser helt konstig ut när jag går. Ringde till SÖS och kollade med dem och dem sa att det förmodligen är början på foglossning och ingeting vi behöver vara oroliga för. Fick även svar på min odling och det var INTE urinvägsinfektion. Blod i urinen är tydligen vanligt när man är gravid... Så nu slutar jag med antibiotikan! Som tur är så är jag ledig imorgon och Julia ska till dagis. Blir nog en dag på soffan med LOKA-drickande tror jag, har en ny favorit på den fronten och det är jordgubb/guava!

Jag har i två dagar haft som molande mensvärk och igår ringde jag för att titta vad dem trodde det kunde vara. Vi fick komma in till SÖS förlossning som har det absolut gulligaste barnmorskorna i världen! Vi fick göra ett CTG som var jättefint, jag undersöktes och fick lämna ett urinprov. Det visade sig att det var blod i urinen och jag sattes på antibiotika då hon efter undersökning konstaterade att blodet inte kom från livmodertappen. Skönt att veta men samtidigt bli man lite orolig. Jag är nu tillsagd att ta det lugnt i minst två dagar och sen höra av mig hur jag mår för att kanske komma in och kolla igen. Jag är ju sån som liksom inte känner smärta (om man nu kan säga så?!)... Som jag sa till Vivi igår, jag litar inte på min egen smärttröskel för lillebrors skull, skulle vilja säga att det blir en tripp till dit när de här fem dagarna är över och medicinkuren är slut! Idag mår jag i alla fall bättre...

God Gud... Jag tittade precis i spalten där man kan läsa om Julia och Lillebror och såg att det är MINDRE ÄN 100 DAGAR kvar tills han är beräknad. Asså var tar all tid vägen frågar jag mig...

Nu väger bebisen nästan 875 gram och är drygt 36 cm lång från topp till tå. Ögonen öppnar och sluter sig, bebisen sover och är vaken på regelbundna tider och den kanske suger på fingrarna eller tummen.

Sov gott och dröm sött! En del experter tror att bebisar börjar drömma vid ungefär 28 veckor. Vad skulle de drömma om? Ingen vet helt säkert, men hjärnan är mycket aktiv även denna vecka. De karakteristiska vecken börjar uppstå på dess yta och mer hjärnvävnad formas.

Om du känner rytmiska fosterrörelser nu, kan det mycket väl vara hicka – vilket är vanligt denna vecka och under resten av graviditeten. Anfallen av hicka brukar inte vara så länge och går över av sig själva.

Nu når livmodern din bröstkorg, vilket kan göra dig andfådd, om du inte redan är det. Från och med nu och under de sista tre månaderna är det inte ovanligt att drabbas av kramp i benen, hemorrojder, åderbråck och klåda på magen.

Jag har verkligen kommit på mig själv att längta tills dess att lillebror kommer. Jag längtar tills vi får hålla honom i våra armar, tills Julia får pussa på sin lillebror.
Han är en riktig vilding i magen, känner ofta hur han rör på sig. Vänder på sig och sparkar, det är helt otroligt. Ibland kan jag bli lite nervös inför att föda barn men försöker samtidigt att påminna mig själv om att jag gjort det förut och att jag faktiskt är ganska bra på det.
Undrar hur lillebror kommer se ut. Rent automatiskt så tänker man ju att han kommer se ut som Julia ungefär fast kille. Sen kommer jag på att det faktiskt är en helt annan person som ligger där inne och gror och att han kan se ut hur som helst. Det är häftigt...
Vi förbereder här hemma, som jag har skrivit tidigare så vill jag vara ute i god tid. Jag pratade med Michis om det när jag var på BB och hälsade på och hon sa att dem också skulle ha gjort så. Jag menar den kan ju komma tidigt! Vi älskar och längtar i alla fall tills dess att han kommer i vår!

Idag var det dags för besök hos MVC igen, nu i vecka 25. Känns som om tiden bara flyger förbi och jag knappt hinner med att njuta, måste tänka på det ännu mer!
Hade i alla fall tid klockan nio. Vi mätte magen, SF måttet ligger på 26 cm, för första gången. Lyssnades på lillebrors hjärta som tickade på, 140 slag/min. Spelade även in hjärtljudet idag också så att Timothy kan få lyssna.
Vi pratade även om ett eventuellt till ultraljud. Jag vet inte riktigt vad det är med mig den här gången, är orolig för det mesta. Kan kanske ha med att göra att man den här gången är mycket mer medveten om vad som kan gå fel?! Vi skulle i alla fall prata om det längre fram, vi får se hur det blir....

Lilla pyret är verkligen helt vild inne i magen just nu, sparkar för det mesta hela tiden tycker jag. De flesta säger att han kommer bli en vildbatting men jag känner på mig annat jag. Kanske är det för att man som förälder är "lugnare" andra gången? Man känner sig lite mer bekväm i kläderna eller vad man ska säga. Sen så är det ju så att alla barn är olika av sig själva men jag anser att barnen speglas av sina föräldrars inställning och sinnesro.
Vi har börjat förbereda oss lite här hemma... Vet att det är tidigt men jag vill vara ute i tid!
Magen börjar bli större också, känner verkligen att magen växer. Har väl inga speciella åkommor kanske, det enda jag skulle kunna klaga på är att jag är trött i högra sidan av ryggen men thats about ut! Pärondricka begäret har väl lagt sig lite kanske, måste inte dricka en om dagen längre, men ibland får jag extremsug.
Hur som helst så njuter jag i fulla drag av att vara gravid, det är det bästa som finns!


Vi har köpt...


Gullig velouroverall från Polarn&Pyret




Superdupervagn




Magen vecka 23+1

Bebisen väger nu över 600 gram och är välproportionerad, men med tunn och ömtålig hud och ringa mängd underhudsfett. Nu börjar bebisen fylla utrymmet i livmodern och den är ungefär 30 centimeter lång från hjässa till häl. Hjärnan växer snabbt, smaklökarna är fullt utvecklade, finger- och fotavtryck fortsätter utvecklas. Inne i bebisens kropp utvecklar lungorna andningsvägarnas förgreningar och celler som producerar surfaktanter som gör att lungblåsorna (alveolerna) inte kollapsar när bebisen väl börjat andas luft.

Du kanske har fått svaga röda eller bruna strimmor, så kallade strior på mage, höfter eller brösten. Krämer kan inte ta bort dem, men att ha en BH som ger brösten bra stöd kan förebygga strior åtminstone där.

Det är väldigt vanligt i det här stadiet av graviditeten – ca 90% av gravida kvinnor får dem. Efter förlossningen bleknar striorna gradvis och lämnar strimmor som är ljusare än kringvarande hud.

Dina ögon kan kännas torrare och vara ljuskänsligare än vanligt. Detta är också normalt under graviditeten och du kan lindra symptomen genom att använda s k konstgjorda tårar

Idag var jag som sagt på MVC och träffade VÅR barnmorska. Hon var jätte gullig, fick mig att känna mig trygg! Hon sa att allting såg bra ut, fick lyssna på pyrets hjärtaljud... 148 slag/minut. Precis som det ska vara alltså! Fick ny tid om fyra veckor och jag längtar redan!

Vaknade till ett vinterland imorse, så himla underbart! Jag älskar att det är kallt, att det är vitt på marken och att man får riktig julkänsla.
Nu ska jag snart åka iväg till MVC. Första gången jag träffar min barnmorska faktiskt. Jag har ju varit där två gånger men första var hon sjuk och jag fick ha någon annan och andra gången var ultraljud. Hoppas att allt ser bra ut idag i alla fall.
Efter MVC ska jag och Julia träffa Michis och Leon. Blir Tuben, öppen förskola för unga föräldrar, så barnen kan få leka och röja riktigt ordentligt.
Nej, dags att göra sig ordning för dagens bravader!

Har verkligen börjat känna hur lillebror "finns" där inne om man kan säga så?! Nu på morgonen så kände jag tydliga sparkar, det är så häftigt. Igår var Julia supergullig när vi kom hem och pussade på magen bara sådär. Hon sa "mamma jag pussa lillebror", hon kommer bli den bästa storasystern.

Kan fortfarande inte riktigt fatta att det är en pojke vi ska få.. Helt galet men otroligt roligt! Har börjat tänka lite på namn, supersvårt med killnamn tycker jag. Kanske är lite tidigt att tänka på det bara i vecka 20 men det är trots allt halva tiden. Jag tycker om Noah, det gör Timothy också. Julia och Noah låter jättebra tillsammans tycker jag.

Nu är bebisen ungefär 16,5 cm lång i sitthöjd och lägger stadigt på sig i vikt. Det vaxliknande fettlager som kallas fosterfett (vernix caseosa) bildas för att skydda huden under den långa tiden i fostervattnet. Det underlättar också förlossningen. Bebisen sväljer mer denna vecka, vilket är bra träning för matsmältningssystemet. Det fostervatten som tas in av din bebis spjälkas till vatten (som absorberas) och restprodukter som hamnar i tjocktarmen, där det så småningom bildar barnbeck.

Se till att du får tillräckligt mycket järn. Bebisen behöver järn för att tillverka röda blodkroppar. Det är i stort sett omöjligt att få i sig för mycket järn bara från mat. Exempel på järnrik mat är magert rött kött, kyckling, fisk, linser och bönor, spenat och berikade frukostprodukter.

Nu har vi varit på ultraljud och allting var suuuuperbra. Allting såg helt normalt ut, barnmorskan blev helt paff för att hon fick så bra bilder på något som man inte brukar se annars (jag kommer inte ihåg vad det hette men var något i hjärtat). Beräknad förlossning blev framflyttad till den 11 april.
Nu undrar ni säkert vad det är för en liten krabat som som ligger och gottar sig där inne och tro det eller ej så är det en POJKE. Både jag och Timothy blev helt chockade när hon sa att det var en pojke då vi båda var inställda på att det var en tjej. Vi ska få en son och vi är huuuuur glada som helst. Tänkt att vi får en av varje sort liksom!

Kan inte fatta att det verkligen är imorgon vi ska på ultraljud och få se vår lilla bebis. Hoppas hon säger allt är bra, det är verkligen det enda som jag bryr mig om. Undrar om det är en kille eller tjej... Vi tror att det är en tjej men man vet ju aldrigl. Klockan 9.30 ska vi i alla fall vara där... Vad tror ni att det blir, killer eller tjej??

Idag ringde min barnmorska för att boka in tid för ultraljud. Den 9/11 kl 9.30 kommer vi att få se det lilla pyret, ska bli supermysigt!
Nu ska jag njuta av lite goda chokladpraliner, man skulle kunna tro jag lever ett liv i lyx!!

Nu är bebisen ungefär lika stor som en avokado, kring 10 cm lång i sitthöjd och väger cirka 100 gram. Under de kommande veckorna kommer en växtspurt äga rum, då bebisen dubblar sin vikt och blir längre.

Bebisar är lekfulla både i och utanför magen. Din bebis har kanske upptäckt sin allra första leksak – navelsträngen – som kan vara rolig att dra i och klämma på. Även om bebisen ibland kan klämma tillräckligt hårt för att minska syretillförseln, behöver du inte vara orolig för att den ska hålla tag så länge att det orsakar skada.

Bebisen håller huvudet mer upprätt nu och ögonen sitter närmare varandra. Cirkulationssystemet och urinvägarna fungerar som de ska och bebisen drar in fostervatten i lungorna och andas ut det igen. Fostervattnet och fosterhinnorna fungerar också som en vätskefylld 'kudde' som skyddar bebisen inne i livmodern.

Ibland kan det göra ont i sidorna av kroppen när du gör plötsliga rörelser. Ligamenten på båda sidor av livmodern och bäckenet sträcks i takt med att bebisen växer. Det är helt normalt, men om det inte ger med sig utan fortsätter några dagar, eller förvärras, bör du prata med din barnmorska.